Sök SANNINGEN - Välj LIVET
SANNING
Sanning är ett ord som används för att beskriva och definiera verkligheten. Sanning är något som representeras i språk och kommuniceras från en medveten varelse till en annan. En medveten varelse är ett sinne som kan uppfatta och förstå språk. Sanning är användbar för medvetna varelser som mänskligheten att använda för kommunikation för att uppnå ett önskat mål. En medveten varelse som mänskligheten kan bara uppfatta sanning som den kan uppfatta med de begränsade fem sinnena som bearbetas av begränsat förnuft och uttrycks av ett begränsat språk. Ju mer medveten en varelse är, desto mer medveten är den om den omgivande verkligheten. Det finns ett sjätte sinne som kallas intuition. Det är inte något som är väl förstått av mänskligheten utan något vi alla relaterar till då och då. En magkänsla som vi inte kan rationalisera med vårt sinne. Mänskligheten har olika grader av: intellekt, perception och intuition. Med dessa försöker vi definiera den verklighet vi lever i: tid, rum och materia.
Vetenskap är strävan efter kunskap för att definiera den fysiska världen omkring oss och använda den kunskapen för våra framsteg. Vi utvecklas genom vetenskapen utifrån data som registrerats och lagar som härletts av andra forskare. Vi använder matematik som härletts av andra för att tillämpa vetenskaplig kunskap och förståelse för att gynna samhället på ett eller annat sätt. Vi litar på att dessa är sanna och bevisar att de är sanna genom den vetenskapliga metoden och matematiken. Vetenskaplig sanning som definierar den fysiska verkligheten uttrycks i språk och formler. Därför är sanning en kritisk del av språket som vår existens är beroende av. Vi kan mäta absoluta värden som är baserade på vissa kalibrerade och mycket fint definierade fysiska, rumsliga eller tidsmässiga parametrar. Utan detta arbete inom vetenskap och matematik skulle våra livsstilar vara mycket annorlunda och mindre bekväma.
Sanning är uttrycket av ord som definierar verkligheten med koherens och korrespondens uttryckt av ett sinne med medvetenhet om och uppfattning om den omgivande verkligheten.
Precis som vi kan uttrycka absoluta värden som mäter den fysiska verkligheten måste det också finnas absoluta mått på moraliska sanningar inom: regering, utbildning, vetenskap, hälso- och sjukvård och religion; för att definiera sanning om livet, lag, visdom, respekt, kärlek, fred, medkänsla och rättvisa. Det behövs ett filosofiskt tillvägagångssätt som testar mycket abstrakta idéer mot varandra för att säkerställa koherens och överensstämmelse med moralisk, social eller andlig verklighet. När ett påstående definieras som sant kommer det att vara sant över tid och för alla människor. Mänskligheten kan inte resa i tiden eller ifrågasätta varje människa i sådana frågor för att komma till någon form av konsensus utan använder snarare förnuft och logik för att göra det. Men för att göra det med absolut noggrannhet skulle man behöva ha absolut uppfattning och absolut förnuft. Precis som inom vetenskapen - vi förlitar oss på definitioner av sanning definierade av: forskare, filosofer, teologer och skriftliga dokument. Eftersom inte alla teorier och definitioner av moraliska sanningar kohererar och motsvarar varandra betyder det att inte alla är sanna.
Det finns många religioner som under tusentals år försökt definiera sanning över kulturer och tider. Vissa av dessa är dokumenterade mer än andra och vissa kan ha raderats ut genom tiden. Om Gud verkligen är allsmäktig och kärleksfull, och han som är skapelsens källa, då skulle Han uppenbara sig för sin egen skapelse. Han skulle också göra det möjligt för skapelsens sinne att förstå Hans sinne genom orden uttryckta på ett språk i varje kultur. Sanningen Han uppenbarar skulle behöva vara sammanhängande och överensstämma med säkerhet för alla människor och för all tid. Denna sanning definieras bäst i den Heliga Bibeln. Detta är en samling böcker från tusentals manuskript under tusentals år från över 40 författare - av vilka några aldrig träffats - men alla inspirerade av Gud. Från skapelseberättelsen till skapelsens framtida eviga öde - detta kan inte förklaras bättre än gudomlig insikt.
Mänskligheten är skapad till Guds avbild och besitter ett sinne som kan uttrycka detta förnuft i språket och överföras från ett sinne till ett annat. För att definiera absoluta moraliska värden måste det finnas ett absolut sinne, och mänskligheten kvalificerar sig inte. För att en moralisk sanning ska vara absolut måste den uttryckas av ett absolut medvetande med absolut uppfattning av all verklighet bearbetad av absolut förnuft. En sådan varelse skulle definieras som GUD. En varelse bortom vår egen uppfattning och inte bunden av - tid, rum eller materia. Om absoluta mått i den fysiska verkligheten existerar, krävs det att de existerar i den andliga verkligheten, och sådana sanningar kräver att Gud existerar - som en varelse som kan definiera dem.
Vår uppfattning av verkligheten leder oss till slutsatsen att en Gud måste existera. Denna Gud skulle inte vara bunden av den fysiska verklighet vi uppfattar med våra fem sinnen. Denna Gud måste existera i något definierat som andlig verklighet och Han själv skulle vara en Ande som är gränslös, evig, självförsörjande, transcendent, allestädes närvarande, allvälvillig, opåverkad, oföränderlig, allvetande och allsmäktig.
Bibelns Gud är den enda Gud som med sammanhang och överensstämmelse kan förklara de fyra pelarna av skriven moralisk sanning: ursprung, mening, moral och öde. Ursprunget till all verklighet som definieras av sanningen som finns i Guds ord finns skrivet i Bibeln.
Syftet med allt som finns är att förhärliga Gud. Mänsklighetens moral finns i gudagivna lagar. Denna verklighets öde förutsägs i Bibeln genom profetiska sanningar som har manifesterats genom historien. Utan Gud: ursprung är föremål för hypoteser och inte sanning, meningen är debatterbar av begränsat samvete, moral är relativ till var och en sin egen och ödet når entropi och all verklighets död.
Våra egna uttryck för verklighet och förnuft är begränsade till vårt medvetna förnuft och representerar bara en skugga av den absoluta sanningen. Tänk om en absolut varelse som Gud kunde förmedla denna sanning till en mindre än absolut varelse som mänskligheten med begränsat förnuft och medvetande? Vi skulle kunna kontrollera sanningen genom korrespondens och koherens med vårt eget förnuft med begränsad uppfattning av verkligheten. Allt som vi inte kan kontrollera på grund av bristande uppfattning och förnuft skulle accepteras av tro tills det slutligen uppfattas och förstås. Vi utövar tro för att acceptera sanningar som vi inte helt kan begripa själva.
Så när Gud gör ett uttalande som vi kan vara säkra på är sant och ett annat vi inte kan – på grund av vår bristande uppfattningsförmåga eller förnuft – vore det rimligt att dra slutsatsen att det andra uttalandet också är sant. Att se denna sanning bevisad i vår verklighet borde dra oss närmare denna Gud för att berika oss själva med denna sanning och det syfte den kan tjäna.
Genom tron vet vi att världen har skapats genom Guds ord, så att ur det osynliga har det synliga uppstått. - Hebreerbrevet 11:3
"Jag är vägen, SANNINGEN och livet" Johannes 14:6
Sanning är mer än något vi definierar genom språk, utan ett gudomligt uttryck för verkligheten. Jesus sa att hans "ord är sanning" ( Johannes 17:17) och att han själv var en manifestation av den sanningen i köttet ( Johannes 14:6) .
Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi sågo hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har från Fadern, full av nåd och sanning. - Johannes 1:14
Han var inte bara en människa utan snarare Gud klädd i kött och blod för att förmedla sin gudomliga sanning till sin skapelse. Vissa kanske diskuterar huruvida Jesus Kristus var Guds Son eller bara en mycket vis lärare. Om vi ska undersöka allt han sa och testa det objektivt kommer vi att se att detta inte var någon vanlig människa. Sanningen som Jesus Kristus talade har haft en inverkan på världen under de senaste två tusen åren och kommer att fortsätta att göra det i all oändlighet. Han hade talat saker som en människa inte kunde ha bevittnat eller förutspått - ändå var allt detta sant och blev sant. Han presenterade sanning som frambringade kunskap om Gud - som är källan till allt: verklighet, liv, sanning, förståelse, visdom, kraft, ljus, skapelse, styre, godhet, kärlek, helighet, nåd, glädje och frid.
På vår resa genom livet möter vi sanningar och lögner och det krävs stor ansträngning för att skilja sanning från lögner. Oavsett om det är i skolan, arbetet, nyheterna, det sociala livet eller andra områden i livet kan det vara mycket traumatiskt att upptäcka att något man trodde var sant visar sig vara en lögn. Om någon eller något försöker dölja sanningen kommer det att få förödande konsekvenser. Lögner skapar problem var vi än stöter på dem och kan ge destruktiva resultat. En lögn kan inte existera utan sanning eftersom sanningen är dess referenspunkt för verkligheten. Även om sanningen är dold kan den inte förstöras.
En lögn är en avsiktlig förvrängning av sanningen i någon grad, som syftar till att uppnå själviska mål rotade i stolthet.
En lögn är som ett förgiftat bete där endast en liten andel av sammansättningen är gift. Det är därför inte hela betet som dödar en varelse utan den lilla delen av det som var gift. När en sanning avsiktligt döljs finns det alltid ett syfte som är rotat i stolthet. Det har alltid funnits varelser som undertryckt sanningen för att få någon form av makt som är rotad i själviska begär. Lögner framkallar kaos och det enda sättet att hindra det är att lysa upp sanningens ljus i det mörkret. Sanningen blottar sakerna i mörkret och erbjuder lösningar på problem som verkade hopplösa.